Tips & Råd

Anatomiskolan

Del 1 – Armbågsbesvär

Ett av de vanligaste smärttillstånden kring armbågen är så kallad lateral epikondyalgi som brukar kallas för musarm eller tennisarmbåge.

Skadan beror på långvarig eller intensiv överansträngning av den muskelgrupp som sträcker handleden bakåt (extensorgruppen). Skadan uppstår vanligen där muskel och dess sena fäster in mot benutskottet på armbågens yttre kant, vilket gör att det blir väldigt smärtsamt att lyfta lätta saker som till exempel ett mjölkpaket. Vanligen finns det inga tecken på inflammation, och därmed har användandet av antiinflammatoriska salvor och tabletter i dessa fall ingen verkan.

Vad gör man åt musarm?

Musarm kan behandlas med akupunktur, vilket gör att mikrocirkulationen ökar kring sena och muskelinfästning. Detta leder till att kroppen själv kan läka ut skadan.

Det är viktigt att armen får vila så mycket som möjligt genom att undvika sådana rörelser som smärtar eller provocerar skadan. Att stretcha musklerna i underarmen lite försiktigt men ofta – så länge det inte gör ont – hjälper i läkningsprocessen.

Musarm och andra överbelastningsskador blir lätt långdragna (kroniska tillstånd som inte går över av sig självt). Därför är det bättre att så tidigt som möjligt söka hjälp. I svåra fall, där behandling inte hjälper, kan operation vara aktuellt.

Andra skador och smärtor i underarmen

Självklart finns det andra skador som kan uppstå, även om musarmen är en av de vanligare.

Motsvarande skada på insidan av armbågen benämns golfarmbåge – eller medial epikondyalgi. Smärta på insidan av armbågen är vanligast vid golfande, medans smärta på utsidan är vanligast vid racketsporter. Om baksidan av armbågen svullnat upp så är det troligen en så kallad studentarmbåge där en slemsäck blivit kraftigt irriterad eller inflammerad. Den vanligaste orsaken till detta är att man har haft armbågen mot bordet under längre stunder. Svullnad kan också bero på andra orsaker, som t ex en infektion som spridit sig till armbågen.

Vid olyckor eller trauman kan frakturer uppstå där ben gått av. Vid sådana tillfällen skall man uppsöka läkare.


Del 2 – Käkledsbesvär


Besvär från käken leder ofta till onödigt lidande eller sjukskrivning. Sambanden som beskrivs nedan är vanliga men svåra att se och förstå.

Käken består av ben, ligament och en broskskiva (disk) i själva leden. Stoppar man in ett finger i ena örat och gapar sakta, kan man känna hur ledhuvudet på käkleden först roterar framåt, för att sedan glida framåt nedåt. Käkleden ligger endast 1-2 cm framför hörselgången och förbinder huvudet med käken. Leden saknar receptorer som kan förmedla smärta, vilket betyder att värk från käkleden kommer från omkringliggande muskler och nerver.

TMD – Tempo Mandibular Dysfunktion

Bettfunktionen utgör ett samspel mellan tänder, tuggmuskler och käkled. Störningar i funktionen kan resultera i knäppningar och smärta framför örat vid gäspning och tuggning. Den muskulära delen som orsakar smärtan är behandlingsbar, men inte knäppningarna. Undersökningar har visat att ungefär 10% av den vuxna befolkningen lider av TMD.

Bruxism

Innebär att man antingen biter eller gnisslar tänder, på dagen eller natten och ofta omedvetet. Tillståndet upptäcks vanligen av din tandläkare som ser att emaljen på tändernas tuggytor är nedsliten. Skador som kan uppstå på grund av bruxism är tandlossning, artros i käkleden och spruckna lagningar eller tänder.

Det finns ett sammankopplat rörelsemönster mellan käkleden och de övre nacklederna. Värk i rygg, axlar och nacke ökar därmed risken för käk- och huvudvärk. Man räknar med att ungefär en av fem vuxna lider av bruxism.

Att bita ihop käkarna under stress är en kroppsegen naturlig reaktion, men som skapar problem när stressen övergår i muskulära besvär. Statistik visar att 8 av 10 fall av käksmärta och närliggande värk beror på muskulära besvär. De som söker behandling på vår mottagning för käkledsproblem har också ofta förutom smärta kring käkar och ansikte även problem med nacke, huvudvärk och spänningar i axlar.

Käken – Whiplash

Forskning har visat att den funktionella balansen som skall finnas mellan nacken och käken försvinner vid TMD eller vid en WAD (Whiplash/pisksnärtsskada). För att få igång nacken på en person med whiplash skada, ska käken behandlas. Alla som drabbas av WAD ska även utredas för problem med käken. I Sverige räknar man med att ungefär 50 000 personer har bestående pisksnärtsskador.

Käken – nacken och yrsel

Ett sista viktigt samband mellan nacken och käken är att yrsel kan uppstå på grund av kraftiga spänningar i musklerna vid nackbasen. Normalt skickar dessa kontinuerligt signaler i nervsystemet till balansorganen, men vid kraftiga spänningar hämmas slutligen signalerna. Yrsel med denna orsak kan naprapaten behandla.

Är du osäker på varför du har yrsel, kontakta alltid läkare i första hand.