Ont i huvud, nacke, axlar

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk uppträder oftast i bakhuvudet samt över ögon, panna och hjässa med tryckande karaktär. Värken kan också uppkomma i nacken, käkarna och tinningarna. Denna typ av huvudvärk är vanligt förekommande och uppkommer ofta under och efter långvarigt och lågintensivt, statiskt arbete under bristande ergonomi, t ex på kontoret. Stress, psykiska påfrestningar, synfel och bristande bettfysiologi kan också orsaka återkommande huvudvärk liksom trauma mot nacke och huvud.

Hur blir jag av med det? Spänningshuvudvärk är vanligtvis tacksamt att behandla. Det är mycket viktigt att finna grundorsaken till varför besvären har uppstått och därför gör naprapaten en noggrann undersökning innan behandlingen inleds. Behandlingen utförs i bröstrygg och nacke, både i leder och muskler samt ofta i ansiktets muskulatur, genom olika manuella tekniker. Du får också tips på hur du kan förhindra uppkomsten till fortsatta besvär. Det kan vara förändringar i sömnvanor, kost, träning och ergonomi på arbetsplatsen.

Migrän

Migrän innebär återkommande anfall av huvudvärk som kan utlösas av vissa födoämnen och spänningstillstånd i nackens muskulatur. Det är oklart varför migrän uppstår, men det är ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemet kring hjärnan som pågår under migränattacken.

Anfallen kan komma både med eller utan förkänning. Tecken på att ett anfall är på gång kan vara synfenomen eller påverkan på känseln, aurafasen. Huvudvärken sitter oftast på ena sidan, spränger eller dunkar och gör så ont att man blir illamående, kräks och mer ljud- och ljuskänslig. Detta medför initialt huvudvärk av spänningstyp som sedan övergår i ett migränanfall. För att kunna skilja ut vilken typ av huvudvärk det rör sig om kan du ha nytta av att föra en s k huvudvärksdagbok, som finns att få på vårdcentraler. Ta med den till din naprapat så kan ni tillsammans ta fram sambanden som ger upphov till din huvudvärk. Behandlingen är densamma som för nackspärr.

Vad kan man göra åt det? Manuell behandling kan avhjälpa och förebygga att huvudvärken utlöses. Detta innebär att många – men inte alla – patienter behandlas både i förebyggande syfte och i början av ett migränanfall.

Käkleden

Käkleden ligger endast 1-2 cm framför hörselgången och förbinder huvudet med käken. Den består av ben, ligament och en broskskiva (disk) i själva leden. Käkleden saknar receptorer som kan förmedla smärta som gör att värken från leden kommer ifrån omkringliggande muskler och nerver!

Bettfunktionen utgörs av ett samspel mellan tänder, tuggmuskler och käkled. Störningar i denna funktion kan resultera i knäppningar och smärta framför örat vid gäspning och tuggning som kallas för Tempo Mandibular Dysfunktion (TMD).De muskulära spänningarna i käkleden kan behandlas effektivt men inte knäppningarna.

Bruxism

Bruxism innebär att man antingen biter eller gnisslar tänder på dagen eller natten, ofta omedvetet, vid stress. Att bita ihop käkarna under stress är en naturlig reaktion men som skapar problem när stressen övergår till muskulära besvär, De som söker för käkledsbesvär har förutom smärta kring käkleden och ansiktet, även besvär även problem med nacke huvudvärk och spänningar i axlar. 80 % av personer med käk smärta och närliggande värk beror på muskulära besvär.

Käken- Whiplash (pisksnärtsskada)

Forskning visar att den funktionella balans som skall finnas mellan käkled och nacke försvinner vid TMD eller Whiplash. För att skapa balans skall även käkleden behandlas vid pisksnärtskada!

Käkled – nacken – yrsel

Ett viktigt samband mellan nacke och käken är att är att yrsel kan uppstå på grund av kraftiga spänningar i nackbasen. Det beror på att de signaler som går kontinuerligt till balansorganen, från käkleden och nacklederna, via nervsystemet blir vid kraftiga spänningar hämmade. Sådan typ av yrsel är behandlingsbar. Är du osäker varför du har yrseln , kontakta alltid läkare.

Nack- & skulderbesvär

Besvär i nacke och skuldra innebär smärta, värk eller nedsatt funktion i den ena eller båda kroppsdelarna. Dessa besvär kan variera i svårighet och vara under kortare eller längre perioder. Besvären återkommer ofta i de fall muskulära obalanser kvarstår pga för lite träning och för mycket statiskt arbete. Smärta i nacke och skuldra beror vanligen på en felaktig arbetsställning eller långvarig ensidig belastning (kan vara både fysisk och psykosocial). Det kan innebära att en obalans uppstår mellan skuldra och bröstmuskulatur vilket leder till trötta och svaga muskler i skuldran. Ofta uppstår så kallade triggerpunkter som kan ge lokala smärtor men även pirrningar och domningar oftast i den arm som du använder mest.

Hur blir jag av med det? Förutom manuell behandling hos naprapat krävs ofta att patienten själv förändrar sin arbetsmiljö och sitt sätt att arbeta. Kortare arbetspass med större variation är åtgärder som kan minska risken för att besvären återkommer. Träning och stretching i kombination är ofta effektivt för att balansera upp musklerna. Ergonomiska förändringar är av stor vikt eftersom du då ändrar den största negativa exponeringen för kroppen.

Axelbesvär

Förutom arbete med armarna ovanför axelhöjd är terminalarbete en vanlig orsak till axelbesvär. Konstruktionen hos många tangentbord medför ofta att överarmen roteras utåt. Detta gör att axelleden befinner sig mycket nära sitt yttersta läge, samt att ett flertal muskler får arbeta i ett spänt och maximalt förkortat läge. Följden blir att såväl axelleden som musklerna får arbeta under mycket ogynnsamma förhållanden, vilket leder till att smärta och stelhet uppstår.

Hur blir jag av med det? Det är viktigt att finna en så avslappnad och naturlig arbetsställning som möjligt. Blir du fort trött i musklerna sitter du förmodligen fel. En annan orsak kan vara att samspelet mellan muskler och leder, på grund av långvarigt ensidigt arbete, ej fungerar tillfredsställande. En naprapat hjälper dig att finna och åtgärda grundorsaken.